En magisk känsla för musik

 
Skiii💖Norway~ | via TumblrArt | via TumblrEd Sheeran *.*
En rödhårig man från UK som skriver helt underbara låttexter, både som han framför själv och som andra artister framför. En man som träffar mitt i prick med sina texter - om och om igen. Om ni inte redan förstått det på grund av min beskrivning och bilden på honom så är det Ed Sheeran jag talar om. Oftast när jag har lyssnat på Ed Sheerans musik har det varit en dag då jag krävt lugn, vacker musik för att stilla ett jobbigt humör eller då jag vill drömma mig bort och finna en romantisk känsla. En känsla som är värd att fånga tycker jag att jag ofta kan hitta i Eds musik. På senare tid har han också skapat låtar som får mig att vilja dansa, och det är något som inte händer varje dag då jag känner mig väldigt obekväm då jag dansar. Mina favoriter av de låtar jag verkligen lyssnat på av Ed är Don't, Little Bird, Kiss Me, Everything You Are, Tenerife Sea, Small Bump och Give Me Love.
 
Vad tycker du om Ed Sheeran? Vilka låtar är dina favoriter?
 
 
 
Bilderna är tagna från weheartit och jag tycker de förmedlar några av de känslor som Ed Sheerans musik också förmedlar.

Att samla erfarenheter

Många tänker nog på stora saker när man pratar om erfarenheter, men nya erfarenheter behöver inte vara extravaganta saker. Det kan också vara att åka buss och kliva av på en station man tidigare endast åkt förbi. Under de senaste åren har jag samlat på mig många nya erfarenheter. Jag har gått på min första hemmafest, lyssnat på en inspelning när jag sjunger, träffat nya människor, sovit i ett hus av kartong, tecknat kroki och lärt mig hur det känns att vara inneboende hos någon. Nu till helgen ska jag samla på mig något nytt: Hur det känns att åka till den plats jag ser som mitt hem när jag inte längre bor där.

Att titta tillbaka, att blicka framåt och att stanna för att se sig omkring

Det var hundra år sedan och några decennier sedan jag skrev här senast. Väldigt länge sedan i alla fall. Men av en slump gick jag in på min blogg och började läsa gamla inlägg. Det var väldigt givande, att blicka tillbaka till tankar och ögonblick som jag själv inte riktigt kom ihåg.

Så därför sitter jag här igen, med tangentbordet framför mig och huvudet fyllt av tankar. Mycket har hänt sedan sist. Jag har hunnit gått ut gymnasiet och befinner mig nu i vår huvudstad här i Sverige. Av en slump sökte jag nämligen till Arkitekturutbildningen på KTH när det var dags att söka gymnasieskolor i våras. Kom in gjorde jag också, så nu sitter jag här, efter två mottagningsveckor och två dagars "riktigt" plugg. När jag fick antagningsbeskedet kände jag att hellre testa och känna att det inte var en utbildning för mig än att se tillbaka senare i mitt liv med ånger i blicken.
Dessa första två veckor har känts som en berg-och-dalbana för mig än så länge. Ena sekunden har jag mått jättebra för att nästa sekund gråta ögonen ur mig och sakna min familj och önska att jag fortfarande bodde kvar hemma. Så här en liten bit på vägen känner jag att det hade varit mysigt att bo kvar hemma ännu ett år, och plugga på distans eller dylikt. Men nu är det som det är. Jag ska testa den här terminen åtminstone, och känna efter till jul huruvida detta är något jag vill fortsätta med. Ska åka hem i helgen som kommer nu, och det ska bli skönt att träffa familjen och få vara ett barn åter igen.

Det är nog ändå bra för mig det här, att exponera sig för nya saker och växa. Jag tror jag har växt som person och jag känner mig inte alls lika mycket som ett barn som jag gjorde för bara två veckor sedan. Vi får väl se hur detta artar sig.

RSS 2.0