Att titta tillbaka, att blicka framåt och att stanna för att se sig omkring

Det var hundra år sedan och några decennier sedan jag skrev här senast. Väldigt länge sedan i alla fall. Men av en slump gick jag in på min blogg och började läsa gamla inlägg. Det var väldigt givande, att blicka tillbaka till tankar och ögonblick som jag själv inte riktigt kom ihåg.

Så därför sitter jag här igen, med tangentbordet framför mig och huvudet fyllt av tankar. Mycket har hänt sedan sist. Jag har hunnit gått ut gymnasiet och befinner mig nu i vår huvudstad här i Sverige. Av en slump sökte jag nämligen till Arkitekturutbildningen på KTH när det var dags att söka gymnasieskolor i våras. Kom in gjorde jag också, så nu sitter jag här, efter två mottagningsveckor och två dagars "riktigt" plugg. När jag fick antagningsbeskedet kände jag att hellre testa och känna att det inte var en utbildning för mig än att se tillbaka senare i mitt liv med ånger i blicken.
Dessa första två veckor har känts som en berg-och-dalbana för mig än så länge. Ena sekunden har jag mått jättebra för att nästa sekund gråta ögonen ur mig och sakna min familj och önska att jag fortfarande bodde kvar hemma. Så här en liten bit på vägen känner jag att det hade varit mysigt att bo kvar hemma ännu ett år, och plugga på distans eller dylikt. Men nu är det som det är. Jag ska testa den här terminen åtminstone, och känna efter till jul huruvida detta är något jag vill fortsätta med. Ska åka hem i helgen som kommer nu, och det ska bli skönt att träffa familjen och få vara ett barn åter igen.

Det är nog ändå bra för mig det här, att exponera sig för nya saker och växa. Jag tror jag har växt som person och jag känner mig inte alls lika mycket som ett barn som jag gjorde för bara två veckor sedan. Vi får väl se hur detta artar sig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0